a material girl in a material world

Det är inte lätt när det är svårt, men det finns alltid bättre tider i framtiden. Kom ihåg det när du är nere. Håll fast dig vid den tanken när allt verkar gå emot dig och du känner att du inte längre orkar kämpa. Det löser sig till slut, och allt kanske inte får den bästa lösningen men ett avslut kan kännas skönare än vad man tror. Våga satsa på dig själv, investera i dig själv och inse att ens lycka spelar en stor roll. Våga gå efter din dröm, även när du känner att du inte är värd den. När allt kommer omkring kommer du inse att du är värd kärlek, att du är värd din dröm, din framgång och allt det fina som livet har att erbjuda.

Handling. Allt handlar om handling. När dem säger att du kan få allt du vill, så finns det en sanning i det men ta det inte bokstavligt bara. Om du handlar du rätt, försöker och satsar har du, jag och alla andra en möjlighet att lyckas. Dock betyder detta inte att du kan lyckas med allt på samma gång. Ordet allt har en dubbelbetydelse. Vill du lyckas med något är det inte helt omöjligt, men då måste man vara beredd på att man inte kan lyckas med allt som man gör under den perioden. Man får prioritera. Detta har jag inte gjort. Börjar känna mig något stressad och känner att kontrollen glider ur händerna. Egentligen så är jag helt övertygad om att jag låter den glida ur mina händer. Man ska vara försiktig med vad man intalar sig själv, väldigt försiktigt. Att leka med ens tankar är lika farligt som att leka med eld eller vapen. Jag har aldrig riktigt förstått när en viss person sa till mig att det daltas för mycket nuförtiden. Jag var alltid den som uppmanade att visa sina svagheter och inte självutplåna. Nu märker jag att det är kanske inte jättebra att få alla sina s.k. behov uppfyllda. Jag har daltat mig själv under en lång tid. Erkänner det skamset. Alla jävla problem och gropar på vägen har fått mig att tro att jag mår dåligt, att jag är ledsen och behöver massa stöd och uppmärksamhet. Fast jag tror att läget kan vara helt annorlunda. Visst har jag mina stunder där jag känner mig skit. Stunder där man vill bara sova hela dagen och förhoppningsvis drömma någon bra dröm som gör att det verkliga bleknar bort ett tag. Men inte mår jag bättre av att sova bort dagen, att inte möta problemet. Just nu har jag förstått att jag måste ta mig tiden att lösa mina problem och använda min tid flitigt. Man behöver inte ta på sig alla problem, men att beta av dem gör nog mycket för en i längden. Jag får sätta mig ner och göra en plan, en plan som kommer hjälpa mig att komma någonstans och lösa all skit som hänger kvar i luften. Allt sitter i huvudet och ju mer man bemöter sina inre demoner desto bättre kommer man må. Det handlar om handling. För att göra framsteg måste man handla. Man kan inte bara sitta still och hoppas på att saker löser sig av sig själva, man måste handla.

Såg nyss på Oprah igen och fick åter igen motivation för en tanke som jag har flirtat väldigt länge med!  En tanke som går ut på  att äta nyttigt och verkligen försöka tänka på ens val när det gäller kost. Misstolka inte mig nu, jag gör inte detta för att gå ner i vikt eller något i den stilen utan för att jag vill ta hand om min kropp, må bra och äta bra mat. Jag älskar mat, och därmed är det inte mer än logiskt att jag faktiskt väljer att äta riktig mat.

Det verkar som att det är många som inte förstår innebörden av näring och dess koppling till den mat som vi får i oss varje dag. Nu för tiden äter man mycket skräpmat och halvfabrikat, något som ger vår kropp 0 när det gäller näring. Vi får i oss massa tillsatser i form av socker, konserveringsmedel, färgämnen och smakaromer. Det är inget jag vill äta. Hellre mer tid och något mer i kostnad men att äta naturlig mat. Varför köpa färdiga köttbullar när man kan göra egna? Varför sitta och äta massa äckliga saker som inte ens riktigt kan jämföras med äkta vara? Några smarta tips när det gäller kost:

Ät inget som du knappt själv kan uttala och som inte innehåller dem ingredienserna som matvaran ska föreställa t.ex guacamole. Det är godare att göra den själv, även om det tar lite mer tid. Dock är det värt det!

Något i stil med detta kan man ha i åtanke när man köper eller äter mat. Att ha koll på sin kost bör inte förknippas

med viktidealet. Näringslära är hur viktigt som helst för en människa, precis lika viktig som matematik. DÅLIG KOST KAN BLI DÖDLIG, den kan leda till bl.a. övervikt, diabetes, hjärtinfarkter och den kan få din insida må riktigt illa. Man ska inte glömma att ens inre ålder räknas och den är viktig. Bara för att man är 40 år på papper betyder inte att ens insida håller med. Ta hand om dig och din kropp.

Fick ett personligt genombrott idag. Fick en belöning idag. Är rädd att somna och vakna till den gamla jag. Känner mig så lycklig. Vill inte gå tillbaka till samma gamla ställe. Vill utvecklas, bli bättre och framförallt bli den jag är i mitt egna huvud. Äntligen lite motivation, lite perspektiv på saker och ting och rätt syn på livet. Det inte att jag pratade utan dem orden jag sa, dem orden ni sa..

Vill stanna här för evigt.

Blir så himla arg när jag tänker på en viss sak, nämligen den svenska flaggan. Att det ska vara en sådan stor sak en en svensk person vill sätta upp svenska flaggan. Det är helt löjligt att handlingen många gånger klassas som rasistisk. Detta tyder på att det är för få som vågar visa kärlek för sitt land och ha flaggan i sitt rum eller på balkongen. Vad sägs som att främja en nyttig relation till den svenska flaggan? Wtf, det här är Sverige och svenskar. Diskriminering på högsta nivå!

Varför är det acceptabelt att någon som kommer från Irak, Grekland, Turkiet eller Norge får sätta upp sin flagga utan att klassas som rasist? Helt jävla sjukt! Vilken jävla frihet va? Svenskar ska kunna vara stolta över sitt land och inte behöva vara rädda att visa det.

Finns det någon annan som förstår hur sjukt detta är? Hur roligt skulle du tycka om du satte upp ditt lands flagga, i ditt land och blev sedan kallad rasist? Skulle detta funka i Grekland? Eller något annat land som t.ex. Italien? Jag tror inte det!

Man ska inte att stämpla alla som rasister, nazister eller nationalister, för att alla är inte det. Dem orden är inte att leka med.  Sluta ge svenskarna skit för saker som dem inte har förtjänat. Visa lite tacksamhet och ödmjukhet. Det är en flagga ffs!

för att skriva? Länge har jag avstått från att skriva uppsatser på bloggen. Jag var rädd att läsaren skulle bli uttråkad, men det är en tanke som jag har bestämt att spola ner i toaletten. Orden är mycket mäktigare än vad man tror, man ska absolut inte underskatta ordens förmåga. Dock ska man skilja på ord och ord, precis som man ska skilja på klotter och graffiti. En uppsats på allt som man har gjort under en dag innehåller kanske inte den värdefulla inspirationen som kan utvinnas ur en text, men man ska självklart dra alla över en kant. Skriv mina vänner, och skriv mycket. Sätt era tankar ner på papper och dela med er.

Är väldigt ledsen och besviken på ett antal människor just nu, av diverse anledningar. Möjligen är jag befängd och kräver allt för mycket under omständigheterna. Dock ber jag inte mer än vad jag själv kan erbjuda. Att jag befinner mig i denna position kan bero på att jag har själv placerat mig dit. Som man bäddar får man ligga säger man, men jag undrar om jag verkligen har bäddad den här sängen. Jag brukar alltid bädda min säng på bästa sätt jag kan. Den blir alltid fin, lite slarvig i vissa hörn, absolut inte perfekt i något avseende men mer än duglig. Ska man sträcka ut sin hand trots alla besvikelser? Eller ska man bara sitta i tystnad och vara bitter? Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra eller säga. Önskar jag kunde komma ut och berätta om problemet, men det är allt för personlig för bloggen. Måste dock påpeka att alla problem för mig är personliga. Gillar inte peeka folk, har gjort det några gånger och tyckte inte alls om mig själv i den stunden. Det är skönt att skriva ner sina känslor. Det är som att prata med en osynlig vän, en som ger en råd när sista ordet är skrivet och punkten är satt.

Har ni tänkt på hur bra det är att vara ett barn? Visst har man sina stunder också, men samtidigt kan man inte ens jämföra hur det är att vara 20 år gammal och hur det är att vara 10. Man slipper massa oro, problem, plugg och förväntningar.  Kan inte påstå att jag inte önskade att livet skulle vara lite enklare ibland, men vem önskar inte det? Trots mina problem så vet jag att det finns så många människor i världen som har det 1000 gånger värre. Tio var en bra ålder faktiskt.

Tycker det är så himla trist när förhållanden tar slut. Det går verkligen inte förklara och kan säga att man avskräcks från förhållanden ganska så mycket då. Allt inom en känns grått, man har en klump i magen, i hjärnan och i hjärtat. Att förlora sin käraste känns aldrig bra. Det känns skit att veta att saker kommer aldrig vara som dem var innan och att man nu måste gå vidare på egen hand. Helt skit. Alla saker man tog för givet innan blir ovärderliga.

Är det bara jag som mår skit när man ser alla kändisar i tidningar, filmer och reklam? Hur kan man vara så perfekt tänker jag. Det är lätt att glömma att det är precis som jag och du, som vilken person som helst. Här är en reminder till oss alla. Inte för att vara elak, men för att rättfärdiga faktumet att ingen är perfekt och att smink får ALLA att se bra ut. Dig, mig och dem!

Cameron Diaz

Eva Longoria

Jennifer Lopez

Jessica Simpson

Kim Kardashian

Känner att jag inte riktigt orkar med alla problem på mina axlar, men samtidigt skulle jag inte klara mig utan dem. På senare tid så börjar det kännas som att problemlösning är det som definierar mig, det är det som ger mig en kick. Dock kan det bli lite för mycket vid vissa tillfällen och man känner att man inte orkar göra något. Det är knappt att man orkar hålla sig uppe. Men jag tror verkligen på att det som inte bryter ner en gör en starkare. Jag har inga problem med att vara den som håller uppe saker, att ha koll på allt och alla men jag är rädd att det kan gå lite väl långt. Aldrig vill jag bli kall inombords, förlora förmågan att visa värme och gå helt psyko. Vissa dagar är jag inte alls långt ifrån att slå söner hela huset. Temperament är inget jag saknar! Lite mer tålamod önskas och förmågan att behålla lugnet skulle uppskattas.

Jag vet att problemen kommer aldrig sluta komma och ofta känner jag mig svag och känslig, men när jag kollar tillbaka i tiden inser jag att jag är ändå starkare än vad jag var innan. Det finns ingen chans att jag slutar att kämpa för det jag önskar mig i livet. Det kanske kommer stunder då jag vill bara ge upp, lägga mig på soffan och helt enkelt förtränga, men dessa stunder går över och jag fortsätter mekaniskt vidare. Jag ska få det jag vill och ska nå mina mål i livet.

Känner att min blogg kommer få en mindre vändning snart. Tycker att det är dags att börja diskutera saker. Viktiga saker, roliga saker och omtalade saker. Det går inte bortse min kärlek för vackra ting, men vill inte heller förlora min passion för att diskutera samhället och livet. Det finns så mycket att lära sig bara från den egna debatten och åsikten.  Man ska aldrig sluta analysera saker, du kommer att gå miste om en hel del då!

Har märkt att folk snackar mycket, har märkt att jag snackar mycket.

Talk talk talk. Helt meningslöst prat och tjat.

Så mycket skit som man säger och kommer aldrig till själva handlingen.

Tänk hur mycket man skulle få gjort om man slutade prata om det och började handla istället?

Man tar livet för givet. Man tar dem man älskar för givet. Man kan älska någon så obeskrivligt mycket, men aldrig riktig förstå att dennes plats i livet är inte garanterad. Det är för lätt att dö, för svårt att leva.

Det här kan vara ett av det mest roligaste, men samtidigt fulaste och patetiska jag har någonsin sett! Hur dum i huvudet får man vara egentligen? Jag bara älskar att Sverigedemokraterna är så genant dumma, korkade och outbildade. Tycker att dem tar upp kampen med helt fel grupp och kommer inte ens i närheten av det huvudsakliga  problem.

Att invandringspolitiken är lite väl slapp i Sverige är en sak, men alla invandrare är inte dåliga invandrare. Framförallt så är alla invandrare religiösa! Islam är förtillfället en väldigt utsatt religion, det beror på diverse anledningar stora som små och det är ytterst synd att andra ska betala för andras val. Alla muslimer är inte Al-Qaida, alla är inte nästa Bin Laden och tro eller ej är det inte alla som vill spränga sig själva i luften. Inom Islam finns det fundementalister som alltid vill ta sina tankar ett steg längre, men sådana människor finns överallt! Dem finns i  kristendomen, judendomen, hinduismen, kommunismen, feminismen..you name it, they probably have it! Med det sagt, kanske kan man förstå att problemet inte alltid ligger i människan utan i samhällskonstruktionen. Det kan faktiskt vara så att en person blir på ett visst sätt för att samhället har format honom så. Sorligt nog gjorde samhället Jimmy Åkesson lite väl rasistisk. Man måste angripa samhället och bristerna i strukturen och inte människorna Jimmy! För vem pekar du fingret på? Tycker att de som kommer hit och missköter sig ska tillbaka, men vilka andra invandrare ska du skicka i väg härifrån? Lär dig att använda människors kompetens istället, hitta sätt för alla att känna sig delaktiga och välkomna i dagens samhälle och gå ner i grunden med problemet. Att peka på resultatet och vara missnöjd med den är lätt, men att fixa problemet är svårare men i längden lönsammare.

Kärlek är något underbart samtidigt som det är en skitsak. Det är som en drog. Bättre beskrivning finns det inte. Man kan ärligt talat bli hög på kärlek. Men när effekten försvinner, när personen är borta är det inte bara abstinens som man möter. Det är ett svart hål som dras in i. Man skulle betala alla pengar i världen för att få tillbaka känslan. Man skulle göra allt i världen för att få personen att komma tillbaka.  Att vara nära den man älskar är ovärderligt. Men man ska vara försiktig med att öppna sitt hjärta, man ska vara noga med vem man väljer att lägga sin tid och kärlek på. Människor är inte alltid dem tror sig vara, eller visar sig vara.

Hur många gånger har man inte mått skit över någon som man har älskat? Eller trott sig älska. Älska är ett starkt ord, och den blir starkare för varje år som går. Ju äldre man blir desto mer fattar man att när man trodde sig älska någon var det bara ett starkt tyckande. Och nu när man faktiskt älskar någon ser man att det inte går att jämföra. That's love baby. Verken kärlek eller förhållanden är lätta. Så många saker som man själv tror sig är självklara är inte alls lika självklara för någon annan. Ibland behöver man påminna sig själv om det. Ibland måste man titta extra noga för att se det goda, för att bortse från all skit och bara uppskatta den andra personen. Det händer, ibland i alla fall, att vi blir blinda. I sådana stunder ska man ge allt man har för att försöka se allt bra. För det inte självklart att din partner ska behandla dig bra. Inget är en självklarhet, inget är ett måste. Därför släpp inte när du har hittat rätt. Kämpa för den till sista andetaget.

Det är aldrig enkelt att leva. Det är aldrig lätt att uppskatta livet. Man vet aldrig vad man har förrän det är borta. Det är så en människas hjärna funkar, hon märker inte, ser inte, förstår inte..inte förrän det är borta. Tyvärr är det sällan man kan få något tillbaka när det är borta och därför ska man ta vara på allt i nuet. Det är vad man brukar säga i alla fall. Det är människor som har förlorat, det bara dem som vet och det är bara dem som säger det också. Bara dem som förstår. Dock är det svårt att vara tacksam, att uppskatta något till fullo när man ser det varje dag, har tillgång till det varje dag. Det är inte lätt att uppskatta livet när dagarna flyter i varandra. När man mår som sämst och marken under fötterna skakar, men det just då som man måste se något positivt. Ser man bara det negativa med livet, kommer man må dåligt hela tiden. För det är så mycket lättare att hitta sorg än glädje...

Jag älskar när vissa människor snackar skit och tror sig vara bättre än vissa andra, när de faktiskt inte är. If you gonna talk the talk, you better walk the walk, och med detta vill jag säga snacka inte skit om du själv inte är så mycket bättre. Är fallet sådant att man känner att man har något att bidra med som den andra inte har..snälla det bara öppna käften och skrika ut hur bra du är. Dock glöm inte att ödmjukhet skadar aldrig.

Ödmjukhet är något som jag tyvärr inte finner hos SVERIGES STÖRSTA BLOGGERSKA! Skriver att hon är Sveriges största bloggerska med stora bokstäver då man måste ge personen lite cred! Hon har ju f*n inget annat att komma med. Gigantiska bröst, förstorade läppar och en ny kompis varje vecka är inte någon merit direkt. Tycker att det är så himla roligt att hon sitter och trackar på Paradise Jackie just nu för att hon hade haft sex i tv. Yes, you right Kissie det är lite b-beteende att hålla på så. Jag håller med. Dock brister hon lite i sin argumentation, nämligen i hennes egna beteende. Att lägga ut sådana bilder på sig själv på nätet är inte ett bevis på att man har vett i skallen. Innan man börjar peka finger på andra, bör du kanske kolla på dig själv först! Det är också väldigt roligt att du har en miljon besökare Kissie, för att jag är helt säker på att minst 10% av dessa besöka är perversa människor som kommer ge sina könsorgan en rejäl omgång efter att ha sett den här bilden. Vissa kommer antagligen kopiera den och spara den i all evighet, och om du har tur så kanske skriver de även ut bilden och skickar den till alla sina manliga släktingar som inte har råd med en p*rrtidning eller betala för internet. Då blir du verkligen deras räddning. Jag försöker verkligen inte vara elak mot henne nu, utan sådan är sanningen. Globalisering is a  b*tch.

Gay or no gay..still is a f*ucked up behaviour.